I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Syftet med denna studie var att via litteraturen beskriva eventuella effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid demensrelaterad agitation. Data samlades in genom sökning i databaserna Medline och Academic Search Elite..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de icke-farmakologiska åtgärder som kan göra att incidensen av postoperativt illamående och kräkningar minskar. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som har noggrant valts ut och kvalitetsgranskats. Resultaten visar att de icke-farmakologiska åtgärder som sjuksköterskan kan utföra och som visar sig hjälpa mot postoperativt illamående och/eller kräkningar är baserade på den österländska läran om människan. Med stimuleringar av vissa bestämda punkter på kroppen kan incidensen av postoperativt illamående och kräkningar minskas. Det finns flera sätt på vilka de stimuleringarna kan göras, samt olika punkter som kan stimuleras.

Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan användas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade på oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som användes vid mätning av oro i inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gällande reliabilitet och validitet.Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna läste, översatte och sammanställde först enskilt de valda studierna för att främja ett objektivt förhållningssätt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i inkluderade vetenskapliga studier.Resultat: Det fanns varierande inverkan på orosnivån hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind.Slutsats: Majoriteten av inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivån hos personer med demens.

Migrän är en återkommande, anfallsvis huvudvärk som räknas till en av de 20 mest handikappande sjukdomarna i världen. Det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsan hos patienter med migrän genom att upplysa om sjukdomen och informera om vilka icke-farmakologiska metoder som kan verka mot migrän. Syftet med studien var att beskriva icke-farmakologiska metoder vid migränanfall hos vuxna. Litteraturstudiens resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar som genererade tre olika teman: akupunktur, kunskap kring utlösande faktorer samt livsstilsförändringar. Resultatet visade att akupunktur, kunskap och utbildning kring utlösande faktorer samt livsstilsförändringar är bra behandlingsalternativ i det hälsofrämjande arbetet vid migrän, då metoderna visade på signifikant minskning av migränanfall.

Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi.

Patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) upplever ofta oro relaterat till dyspné. Syftet med studien var att undersöka vilka icke-farmakologiska åtgärder som kan vidtas för att lindra patienters oro relaterat till dyspné vid KOL.  En litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att det finns ett flertal icke-farmakologiska åtgärder så som andningstekniker, fysisk träning, avledning, nutrition och kommunikation som sjuksköterskan kan undervisa och informera om för att lindra oro relaterad till dyspné. Åtgärderna bör vara individanpassade, eftersom varje patient är unik. Sjuksköterskan bör själv eller tillsammans med andra vårdinstanser försäkra sig om att patienten får den information och utbildning om sin sjukdom som krävs för att lindra patientens oro i möjligast mån.

Bakgrund: Sömnen är ett av våra grundläggande behov och är viktig för vår hälsa och välbefinnande. Sömnproblem är vanligt bland äldre personer som bor på särskilt boende. Sömnproblemen behandlas ofta med sömntabletter som medför risk för exempelvis förvirring och fall.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva effekter av icke farmakologiska åtgärder för att minska sömnproblem bland personer som bor och vårdas på särskilt boende.Metod: Detta är en litteraturstudie där resultatet från åtta kvantitativa artiklar granskats och sammanställts. Resultatet av analysen redovisas utifrån följande sex kategorier; fysisk aktivitet, social aktivitet, ljusterapi, ändrade vårdrutiner, avslappning och kognitiv beteendeterapi.Resultat: I litteraturstudien framkom att icke farmakologiska åtgärder kan minska sömnproblem hos äldre personer på särskilt boende. Dock redovisas varierande resultat av de olika åtgärderna.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som bidrar till reducerad förekomst av beteendestörningar och ökar välbefinnandet hos personer med demens. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där 15 artiklar inkluderades. Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som inkluderades i den här studien var musik, aktivitet och träning och massage och beröring. Beteendestörningar framför allt agitation kan lindras med hjälp av massage och beröring, aktivitet samt musikterapi i olika former. Det är viktigt att utforma alla dessa omvårdnadsåtgärder utifrån individen för att erhålla ett gott resultat.

Bakgrund:Demens är en av de största folksjukdomarna i Sverige och är en obotbar sjukdom som är progredierande. Agitation är ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress både för den demensdrabbade, för anhöriga och vårdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och många biverkningar, vilket gör att omvårdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmän litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen valdes nio artiklar att ingå i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingår i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.

Ångest och oro är vanligt förekommande hos personer som vårdas palliativt och det kan ge upphov till sämre livskvalitet. Det är viktigt att identifiera icke-farmakologiska interventioner som kan lindra ångestsymptom. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva erfarenheter av att använda icke farmakologiska interventioner för att lindra ångest och oro patienter som vårdas palliativt. Efter litteratursökning i sex databaser inkluderades 15 artiklar som resulterade i fyra olika typer av interventioner: beröring: psykologiska interventioner: musik:övrig sinnestimulering. Resultatet visade att beröring, psykologiska interventioner och musik hade positiv inverkan på ångest och oro hos patienter som vårdas palliativt.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Inledning: Sömn är ett vanligt problem hos äldre patienter på sjukhus och äldreboenden.  Brist på sömn leder till ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlsjukdom samt att det ger en negativ påverkan på rehabilitering. Sömnläkemedel är idag den främsta behandlingen mot sömnproblem, vilka ger biverkningar som exempelvis sedation dagtid, yrsel, talsvårigheter och mardrömmar.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka icke-farmakologiska åtgärder mot sömnproblem som sjuksköterskan kan tillämpa i sin profession för att främja sömnen hos äldre patienter. Metod: En litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed, Medline och Cinahl varav 16 originalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns icke-farmakologiska åtgärder för att förbättra sömnen. Dessa är akupunktur, nya rutiner samt kognitiv beteendeterapi. Förbättringarna som kan ses efter utförda icke-farmakologiska åtgärder är bland annat kortare insomningstid, ökad sömnduration, färre uppvaknanden och bättre sömn. Patienterna beskriver en förbättrad upplevelse av den egna sömnen efter tillämpning av dessa åtgärder. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns olika beprövade icke-farmakologiska åtgärder vilka har en positiv effekt på sömnen.

Illamående och kräkning är en problematisk biverkning av cytostatikabehandling oavsett dos. Många patienter får antiemetika för att lindra illamående och kräkning. Trots detta lider många patienter av fortsatt illamående och kräkning vilket påverkar deras dagliga liv. Vad finns det då för icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder att tillgå utöver antiemetikaprofylax? Syftet med denna studie är att systematiskt sammanställa litteratur gällande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning.

Vid behandling av kemoterapi är illamående ett vanligt och besvärligt symtom hos patienter med cancer. Illamående påverkar patientens dagliga liv genom att det ofta leder till viktminskning, dehydrering, ökade kostnader och påverkan på det sociala livet. Antiemetiska läkemedel är effektivt mot behandling av kräkningar men lite fokus har lagts vid behandling av illamående. I syfte att redogöra för kunskapsläget om icke-farmakologiska interventioner för att lindra illamående hos patienter som genomgår kemoterapi genomfördes en integrerad systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i fyra bibliografiska referensdatabaser, och fokuserades till vetenskapliga studier vilka beskrev icke-farmakologiska interventioner, hur dessa hade studerats, vilka effekter de hade samt vilka erfarenheter patienterna erhöll av interventionerna.